Varför måste vi hela tiden byta avfallskärl, vi var precis tvungna att välja mellan en kompostor och ett bioavfallskärl?

Vi vill erbjuda invånarna avfallshanteringstjänster som gör sorteringen så enkel som möjligt och en del av vardagen. Vi finländare konsumerar mycket, vilket också förbrukar naturresurser. Vi får däremot inte konsumera för mycket av naturresurserna eftersom de kommer att ta slut. Därför är det viktigt att vi återvinner de använda materialen (avfallet). Både på EU-nivå och nationell nivå finns det lagar och förordningar och återvinningsmål som vi måste uppnå. För närvarande är vi oroväckande långt från dessa mål. Om vi inte når dem hotas Finland av dyra sanktioner från EU.

De nuvarande insamlingsåtgärderna är därför inte tillräckliga. Nya metoder måste införas. Nu när helhetsansvaret för avfallstransporter övergår till LSJH är det rätt tid att förbättra och effektivisera avfallshanteringen för boende.

Kommer inte en sådan reform att bli dyr för LSJH, invånarna och hela samhället?

Återvinning är inte gratis, men det är ändå nödvändigt. På LSJH strävar vi efter att göra tjänsterna så effektiva som möjligt för att hålla kostnaderna under kontroll. För närvarande har 81 procent av invånarna beställt tömning av sina blandavfallskärl varannan vecka eller var fjärde vecka. Avgiften för behandling av blandavfall är den dyraste av alla avfallstyper som sorteras separat vid fastigheter. Ingen avgift debiteras för behandling av förpackningsavfall (glas, metall, kartong- och plastförpackningar), endast en transportavgift. Därför lönar det sig att sortera allt förpackningsavfall och bioavfall i sina egna kärl redan på den egna gården. Samtidigt kan man glesa ut tömningsintervallet för blandavfallskärlet, till exempel från nuvarande två veckor till 16 veckor. Då ökar inte nödvändigtvis kostnaderna, sorteringen blir enklare och vi kan fortfarande återvinna materialen som vi förbrukar.

Medför inte förpackningsavfallskärl på egnahemshusens gårdar ökad trafik och avfallsbilsrally i bostadsområden?

För närvarande tömmer vi blandavfallskärl ofta och i vissa områden av flera olika företag. I fortsättningen ansvarar LSJH för avfallshanteringshelheten, vilket gör att vi kan optimera transportlogistiken och undvika att flera olika avfallstransportföretag kör i samma bostadsområden. I Tikkatjänsterna kommer tömningarna att fokusera på förpacknings- och bioavfallskärl, dvs. det kommer nog inte att bli någon större trafikökning av avfallstransporterna. Dessutom finns fyr- och dubbelfackskärl i användning i Tikkatjänsterna, vilket innebär att man under en och samma transport kan sköta tömningen av flera olika avfallstyper.

Vad händer med ekopunkterna om upp till sex olika avfallstyper hämtas från den egna gården i framtiden?

I områden där det finns en fastighetsspecifik skyldighet att samla in förpackningsavfall behövs naturligtvis ingen ekopunkt. Ekopunkterna koncentreras till områden där det inte finns någon fastighetsspecifik insamling av förpackningsavfall och till platser där de bäst betjänar invånarna i glesbygdsområden.

Vi har en avfallsinhägnad dimensionerad för ett avfallskärl vid porten, och några nya kärl får inte heller plats bredvid bland- och bioavfallskärlen vid grannens port. Vad ska man göra om det helt enkelt inte finns plats?

Avfallskärlet måste inte stå under tak eller i en inhägnad, utan en lämplig plats kan vara till exempel bredvid avfallsinhägnaden eller någon annanstans på gården, så länge platsen är lättillgänglig och hittas lätt av avfallsbilsföraren. Om fastigheten för närvarande har separata bland- och bioavfallskärl kan de i Tikkavisionen ersättas med ett bland- och bioavfallskärl med två fack, som alltså endast tar upp platsen för ett avfallskärl. Om det inte finns plats på den egna gården bör man fråga grannarna om att skaffa ett samkärl. Man kan placera samkärlet på vilken som helst av delägarnas fastigheter. Om det trots det inte finns plats för kärlet vid någon fastighet lönar det sig att be kommunen om tillstånd att placera avfallskärlet som ett så kallat gatukärl, om det finns en lämplig plats för kärlet t.ex. utmed gatan.

Vi har ett blandavfallskärl och en kompostor, vi transporterar förpackningsavfallet till ekopunkten efter mellanlagring i garaget. Måste vi ändå välja ett paket från Tikkatjänsterna?

Om din fastighet ligger i en tätort eller i ett tätortsområde med 10 000 invånare kan du välja Tikkatjänsternas paket Kompostikka och de tömningsintervall som är optimerade för kärlen i paketet. Om du däremot bor i ett glesbygdsområde kan du välja Hajatikka, där vi utöver ett blandavfallskärl rekommenderar kompostering. För förpackningsavfall fortsätter vi att upprätthålla ett omfattande nätverk av ekopunkter i glesbygdsområden.

Om din fastighet ligger i en tätort eller i ett tätortsområde med 10 000 invånare kan du sköta avfallshanteringen i din bostad med hjälp av Tikkatjänsterna.

Vore det inte klokast att vänta och se om sorteringsaktiviteten börjar öka redan med dagens åtgärder?

Vi följer regelbundet upp mängden insamlat avfall och dagens åtgärder verkar inte ge en tillräcklig förändring. Det finns fortfarande mycket avfall i våra blandavfallspåsar som borde återvinnas. Dessutom är det rätt tid att effektivisera helheten nu när LSJH tar över blandavfallstömningarna i hela verksamhetsområdet. Vi kan planera bostadsfastigheters avfallshantering som en helhet som betjänar så invånarna, entreprenörerna som miljön.

Om ni uppmuntrar till samkärl, hur fungerar det och hur faktureras tömningarna?

Hushåll och husbolag som ligger nära varandra eller längs samma väg kan komma överens om att använda ett gemensamt avfallskärl, det vill säga ett samkärl. Avståndet mellan fastigheterna och det gemensamma avfallskärlet får inte vara mer än en kilometer. Om fastigheterna ligger längs samma privata väg eller privata vägnät kan avståndet från avfallskärlet överstiga gränsen på en kilometer. Samkärlet måste ha en kontaktperson som kan komma överens om storleken på avfallskärlet, dess tömning och fakturering med LSJH.

Vi bor i ett glesbygdsområde och med ett blandavfallskärl samlas in endast en typ av avfall. Om vi fick ett fyrfackskärl därtill skulle vi kunna femdubbla avfallstyperna. Finns det inget sätt att få Kompostikka-tjänsten även till glesbygdsområden?

Förpackningsavfall som samlas in från fastigheter i glesbygdsområden ska lämnas till ekopunkterna och bioavfallet ska komposteras. Om fastigheten däremot ligger längs insamlingsrutten för bilen som tömmer förpacknings- eller bioavfall, kan tjänsten erbjudas även där. När Tikkatjänsterna förverkligas kan du höra med LSJH:s kundtjänst om möjligheten.

Skulle man inte kunna planera egna avfallspunkter i egnahemshusområden, så att inte alla behöver skaffa kärlen som behövs till sin egen gård?

Det är fullt möjligt, några sådana s.k. kvartersinsamlingspunkter har redan etablerats inom LSJH:s verksamhetsområde. LSJH samarbetar med kommunerna och lämnar utlåtanden om planerna för bostadsområden. Vi uppmuntrar kommunerna att planera och genomföra nya kvartersinsamlingspunkter. I den kvarterssamling som LSJH upprätthåller finns avfallskärl för alla sex olika avfallstyper som samlas in separat från fastigheterna. Man kan också ta med ett separat kärl för returpapper till kvartersinsamlingspunkten om man kommer överens om det rakt med producentansvarsorganisationen.

Tror ni verkligen att LSJH och vi invånare kommer att rädda världen med dessa förändringar?

Alla åtgärder för att skydda vår jord behövs! Ökad återvinning är en sådan åtgärd. Resultat som baseras på undersökningar visar att dagens metoder inte är tillräckliga för att uppnå målen, så vissa förändringar behöver göras. LSJH:s viktigaste arbetstagare, dvs. invånarna, har dock en nyckelställning. Att fastigheten har avfallskärl för alla avfallstyper som samlas in räcker ännu inte som lösning. Avfallen måste också sorteras rätt och tas till rätt plats.

Hur snart kommer dessa förändringar att träda i kraft?

Det kommer att ta flera år att genomföra Tikkavisionen, men ett steg i taget skapar vi tillsammans den bästa avfallshanteringshelheten i Finland! Tikkatjänsterna kommer att användas i tätorter och tätortsområden med 10 000 invånare i hela verksamhetsområdet i slutet av 2030.